Hej här kommer ytterligare ett inlägg ifrån dagens diskussion i Lidköping gruppen där vi diskuterade en hel del olika områden. Det som de tar upp i boken om att arbeta utifrån temat Olika - Lika fascinerades vi av. Att arbeta med elevernas olikheter istället för likheter är något som inte alltid lyfts fram i skolan, att vi ska helst försöka vara så lika som möjligt och rätta oss i ledet. Men det blir lättare om alla förstår hur bra vi är på olika saker och ta vara på varandras olikheter istället. När barnen i boken funderade kring det så kom de fram till att det inte vore så himla roligt om alla såg likadana ut eller tyckte om samma saker. Så då är det ju bättre att vara olika som även de kom fram till!
Att verkligen fokusera på dessa olika tillgångar istället för att se det som en jobbig sak är något som jag anser vara jätteviktigt i skolans verksamhet. Som de tog upp i boken så hjälper det ju mera om alla i klassen vet vad någon annan är bra på istället för att behöva fråga läraren om allting, genom någon sorts lista där man kan skriva och fylla på efterhand som alla kan ta del av.
De jobbade mycket i smågrupper i boken där några särskilt intresserade barn började att jobba kring ett område och diskuterade kring detta för att sedan inspirera sina kamrater som då gärna ville lära sig med. Skulle det gå att jobba på detta vis i skolan också !? Och självklart går det men det blir ju kanske inte lika ofta som det finns möjlighet men genom att klassen får jobba i expertgrupper i vissa ämnen och områden så går det att efterlikna. Ett bra sätt då eleverna först får säga vad de skulle vilja lära sig genom ett VÖL diagram och sedan kan läraren väva in det som eleverna faktiskt behöver lära sig. Det blir nog mer lärorikt och intressant för alla att vilja ta del av det kanske lite ointresserade ämnet som många upplever emellanåt.
En sista punkt som vi pratade om var att verksamheten gärna bjöd in föräldrarna och anhöriga för att de skulle få ta del utav olika projekt och hjälpa till i den mån de kunde. Det är jättebra att föräldrarna får ta del mera utav vad sina barn lär sig i förskolan men det kan lätt glömmas bort de som inte riktigt har samma möjlighet att ställa upp. De anhöriga som har det tufft hemma, jobbar mycket eller bor långt ifrån skolan kan kanske inte ställa upp lika mycket som de säkerligen skulle vilja. Sen finns det ju de som struntar i det helt och håller med och det är dessa barn som det blir synd om. Att de inte kan känna stödet från sina nära och att det blir jobbigt istället.
Detta är ingen lätt situation eftersom att pedagogerna bara vill väl för alla barnen men hur ska man göra för de som kommer i kläm?
Blir tung i bröstet när jag läser dina sista ord om hur vi kan hjälpa dessa barn som kommer i kläm… Jag har tyvärr ingen patentlösning och jag själv mår så dåligt tillsammans med dessa barn när jag tänker på att alla inte är lika lyckligt lottande med föräldrar som har tid, ork och lust till engagemang. Sen finns det ju även de barn som inte ens reflekterar över det så länge vi vuxna inte påvisar att det är något annorlunda. Så här tror jag vår medvetenhet spelar in, vi får inte bara göra saker på rutin utan vi måste reflektera över vårt agerande och våra val hela tiden – ”vad skulle denna läxa kunna resultera i för XX”, ”Om vi gör detta upplägg, vad kan de då få för konsekvenser” osv.
SvaraRaderaTänk igenom noggrant och ett steg längre innan du agerar är min tanke som lärare – och glöm inte att vi alla är olika!
Att lära barnen att alla är olika tror jag att det görs försökt till i skolan men att verkligen få dem att inse att olika är bra, det arbetet kan verkligen göras bättre. att inte bara acceptera att vi är olika, för om alla vore lika vore livet bra trist, utan att verkligen inse att förutsättningarna för ett bättre arbete ökar enormt när vi är just olika. Lisa är jätte bra på att teckna samtidigt som Elliot är en riktig ledartyp och tar ansvar för att arbetet blir gjort, Sanna är en kreativ person som har många ideer och Peter är riktigt bra på att skriva. det kan inte bli annat än ett superarbete med olika personligheter i samma grupp! visst finns risken för att man kommer ihop sig i grupparbeten men där ska läraren komma in och föra arbetet framåt i rätt riktning.
SvaraRaderaAtt låta föräldrar ta del av arbeten ger dem mer insyn i skolan och får dem attkänna sig delaktiga i sina barn vardag.
Sara Hedlund
Att arbeta utifrån att alla är olika är något min vfu handledare tog till vara på. Det var mycket inspirerande och genom att hon ofta poängterade att alla är bra på olika saker, någon är bra på matte , någon är bra på att spela fotboll så försvann ''tävlingsklimatet'' till viss del i klassrummet. Barnen accepterade att man inte behövde vara färdig snabbast och att det inte är det viktigaste.
SvaraRaderaAtt se klassens tillgångar tror jag verkligen gynnar klassen, och läraren för då kan eleverna lära av varandra också.
Hur man ska göra med att engagera föräldrar är som du säger svårt. Det blir synd om de barn som inte har föräldrar som bryr sig / har tid samtidigt som det gynnar de elever med engagerade föräldrar. Svårt dilemma...
Jag tyckte precis som ni, att lika-olika temat var väldigt inspirerande att läsa om. Det är viktigt att poängtera att det är bra att vara olika, att vara bra på olika saker för vi kan då hjälpa varandra. Däremot kan det vara både negativt och positivt för den som är lite bättre på något annat än de andra. Det märktes speciellt i min vfu-klass när de skulle göra påskbrev till en tävling i lokal-tidningen. Samma elev har vunnit alla 4 åren (f-3), och hon får varje år höra av de andra i klassen att det är tråkigt att ingen annan vinner. Samtidigt så är det inget hon kan rå för då alla andra klasser i skolan har röstat fram vinnaren utan att veta vem som målat bilden. Men samtidigt var det detta år väldigt jämt i toppen just för att den eleven under alla år i lågstadiet har hjälpt och visat alla klasskamrater hur man kan göra vilket gjort att alla blivit väldigt duktiga på att måla. Så det finns både negativa och positiva sidor och då är det viktigt att visa att de positiva oftast överväger det negativa.
SvaraRaderaNär det gäller att engagera föräldrar och hur vi ska undvika att vissa barn känner sig utanför för att deras föräldrar inte orkar/kan är ett svårt problem att lösa. Men jag tror att vi alltid behöver tänka över våra handlingar för att kunna förutspå möjliga konsekvenser. Det är viktigt att vi förstår hur de saker vi planerar att göra och gör påverkar elever och föräldrar. Sen tror jag aldrig att vi kommer komma ifrån föräldrar som inte engagerar sig.
Tunga tankar väcks när jag tänker på din avslutning, alltid tungt att se barnen som inte har någon förälder som har möjlighet att ta sig till skolan när det är dags för någon aktivitet där föräldrarna bjuds in. Tänker tillbaka på mina egna barns tillfällen där föräldrar/anhöriga besöker skolan och det alltid var samma barn där ingen dyker upp. Som tidigare nämnt så är det svårt att hitta lösningar på detta problem och det känns som att sluta med dessa föräldraaktiviteter är ännu sämre. Det är en fråga som måste tas upp och jag tror att det är bra att ha en plan för hur det skall hanteras, för det kommer att hända oss alla i vårt framtida yrke.
SvaraRaderaTack för era funderingar och som du sa Fredrik så är nog ingen lösning i alla fall att sluta med föräldraaktiviteter! Det finns förhoppningsvis en lösning för varje klass och något som man får lösa efter tiden som lärare.
SvaraRaderaSom ni andra sa handlar det mycket om att fundera, reflektera och planera även här. Så att det man gör ska passa alla elever och att de som inte har sina föräldrar närvarande vid dessa aktiviteter kan få lite extra stöd ifrån läraren tänker jag.
Jag gillar ert tänk kring att olikheter kan bli en styrka inom elevgruppen. Ni har bra förslag på hur man kan förklara detta för eleverna med hur det blir om alla skulle vara lika och hur vi kan utveckla varandra med våra olika styrkor.
SvaraRaderaAtt arbeta med expertgrupper och hemgrupper är ett arbetssätt som jag skulle vilja pröva nästa VFU. Det låter som att det kommer lyfta många elever att få `glänsa´ med sin kunskap och samtidigt få ta del av de andras kunskap.
Jag tänker som ni andra att man nog aldrig kommer lösa dilemmat med att en del föräldrar inte kan engagera sig i barnets skolgång. Kanske kan man uppmuntra till att någon annan kommer och tittar på barnet, en släkting, granne eller kompisens förälder. Jag tror att många skulle ställe upp för barnet bara vi frågar och tänker utanför boxen att det måste vara föräldrar som kommer.
Frågan med engagerade föräldrar tycker jag är komplex. Jag vet egentligen ingenting om barnens föräldrar. Man ska nog se upp med att kategorisera föräldrar som engagerade/oengagerade bara på punkten om de kommer på aktiviteter och föräldramöten. Jag som lärare har ingen aning om deras engagemang i sina barn. Jag vet inte varför de inte kommer. Men visst är det ofta så att det är samma föräldrar som inte dyker upp på aktiviteter men vi vet inte varför...kan handla om oengagemang men det kan bero på så mycket annat.
SvaraRaderaVi som vuxna, både i lärarrollen och som förälder måste ta ansvar för de barnen som inte har någon med sig. Bjuda in; hej du får gärna sitta med oss och fika, du får gärna vara med oss i vårt lag.