Jag fortsätter att reflektera kring boken Lyssnandets pedagogik. I Lidköping
funderade vi den här gången på när skolan blir odemokratisk/diktatorisk. Vi
tänkte att i högre studier så har elev/student väldigt lite eller nästan inget
att säga till om medan elever vid lägre åldrar kan ha mer inflytande i
undervisningens utformning och till viss del innehåll. Hur kommer det sig och
måste det bli så när det blir mer ”allvar” i skolan och betyg ska sättas och så
vidare? Något som vi reflekterade över är att vid högre studier gör studenten
ett aktivt val att gå utbildningen och kan på så vis själv avgöra om hen vill
fortsätta utbildningen eller inte, men ändå inte påverka något nämnvärt under
utbildningens gång. I tidigare åldrar är det, såsom alla redan vet, skolplikt
och eleven måste fullfölja skolgången även om hen inte vill.
Något som jag själv tycker var lite extra intressant i boken
är tanken att prova samma idé och utformning igen, men kanske med en annan
inledning. Att som pedagog våga fortsätta med det projekt som man från början
kände var ett misslyckande kan ge goda resultat i undervisningen enligt
erfarenheterna som författaren till boken upplevt. Genom att samtala med barnen
och lyssna hur de reflekterar över tidigare situation med uppgiften kan
pedagogen förändra vissa detaljer och därmed få en fungerande situation vid det
fortsatta arbetet med uppgiften. Därmed visar pedagogen barnen att hen lyssnar
på dem och vill ta del av deras åsikter vilket också kan skapa ytterligare
engagemang hos barnen. Tror ni att denna metod skulle kunna fungera även i
klassrummet och inte enbart i förskolan?
Att planera och utforma undervisning tillsammans med
eleverna, precis som de har gjort i boken med barnen, kan kanske dessutom minska den
enskilda planeringstiden för pedagogerna? Om grovplaneringen görs tillsammans
med eleverna/barnen underlättas säkerligen den lite mer exakta planeringen för
pedagogen när hen väl ska sätta sig ner och sammanställa denna. Eller vad tror
ni?
Intressant tanke ni har kring det här med hur elevinflytande kan variera upp i åldrarna. Håller helt med er om att universitetsutbildningarna är inte lika öppna för att låta oss studenter vara med och bestämma. (förutom denna kurs då vi redan i höstas fick chansen att tycka till om kursen). Hur kommer det sig att det är så? Kan det vara så att det krävs mindre elevinflytande på universitetet då man har sökt till en utbildning för att man VILL gå den till skillnad från grundskolan då man MÅSTE gå till skolan, där finns inget val.
SvaraRaderaAtt planera undervisningen tillsammans med eleverna tror jag kan vara bra då eleverna får mer inflytande samt att vi som lärare får en bild av vad våra elever är intresserade av. Planering är något som tar mycket tid och jag vet inte hur det skulle fungera om man minskade planeringstiden för oss lärare.. Jag tror inte det skulle fungera men andra kanske har erfarenheter av detta? Jag tror på att man tillsammans med barnen planerar vissa lektioner eller vissa "teman" som man ska jobba med istället. Eleverna behöver inte vara med och bestämma allt!
Intressanta idéer och tankar som ni har fört fram:)
Det är intressant det ni har observerat över om vikten av att eleverna ska ha inflytande i de lägre åldrarna, men ju högre de kommer desto mindre inflytande får dem. Men som ni säger, studenter har ju gjort ett aktivt val - men jag kan väl fortfarande tycka att vi också ska få ett lite inflytande.
SvaraRaderaJag tror att gemensamt med eleverna göra en planering vore bra, precis som ni andra. Dels får eleverna inflytande, men som du skriver Denice, så tar planering lång tid och oftast arbetar ju läraren i arbetslag och arbetslaget i sig gör en planering tillsammans. När jag var ute på VFU:n så fick barnen vara med och berätta vad dem ville veta om fjärilen. Läraren fyllde in något om det var något man saknade för att nå målen. Resultatet av detta blev väldigt positivt då eleverna kände sig nöjda med att de fick vara med och bestämma.
Att man först frågar eleverna vad de vill veta om tex frjärilen som du skriver Anna så ger det möjlighet för eleverna att vara delaktiga i undervisningen. Bra tips! På så sätt vet vi även var eleverna ligger rent kunskapsmässigt genom att utgå från det som de vill veta!
RaderaHej,
SvaraRaderava intressant som ni skriver om att vi blir mindre och mindre delaktiga i undervisningen j högre upp i årskurser vi kommer. Tänker faktiskt på oss själva här i utbildningen. Vi får efter varje avslutad kurs en utvärdering som ska verka för att kurserna ska kunna förbättra sig på alla möjliga sätt tills den går nästa gång. Vi fyller i och vill komma med synpunkter men sen vet man egentligen inte om det blir bättre för nästkommande elever.
Inflytande i alla former och under alla årskurser eller högskoleutbildningar borde vara större än vad den är i dagsläget. Jag tycker som du skriver Anna att det är bra som med fjärilen att innan ta reda på vad eleverna vill veta och lära sig om den. Dock är det svårt med all planering och tiden som inte finns till för den. Men genom att vi är medvetna om att jobba för ett större elevinflytande så utgör det en bra grund för oss att stå på inför vårat kommande uppdrag.
Jag hade innan jag läste boken och läste kommentarerna inte ens reflekterat över detta med elevinflytande men jag håller med om att vi på universitetsnivå inte kan tycka till före/under med resultat utan det är via enkäterna vi kan göra våran röst hörd, återkoppling får vi inte varpå jag undrar hur mycket vi egentligen hörs.Sen borde det inte spela någon roll om vi VILL eller MÅSTE gå utbildningen. Jag VILL gå denna utbildningen men jag MÅSTE även det- faller jag mellan stolarna då? Jag har inte upplevt under mina VFU perioder att eleverna får vara med och bestämma över undervisningen/planeringen så jag vet inte hur ett sådant resultat skulle bli men jag gillar absolut tanken då jag tänker mig att det motiverar eleverna då de har en större känsla av delaktighet och faktiskt får lära sig något de efterfrågat. Rent praktiskt är jag även där osäker på hur det skulle bli tidsmässigt och jag tänker då på den redan stora tidsåtgången lärare har med planering, möten osv.. Som lärarstudent vill jag göra så mycket men jag har mer och mer börjat insett att tiden är en lyxvara som måste fördelas varsamt. Att göra eleverna mer delaktiga är jag helt för! Men samtidigt undrar jag hur realistiskt det är samt om det faktiskt är så i skolorna? Normen är vad jag upplevt att lärare planerar, elever lär sig . Om man bryter mot normen vad händer då? Bättre resultat? Mer drivna elever? Mycket spännande!
SvaraRaderaJag vill börja med att säga att detta är en jätte intressant inlägg! Ska jag vara ärlig har jag aldrig tänkt på det här med elevinflytande och elevernas inpregnering i undervisningen innan jag läste boken. Det är både intressant samt skrämande att ju högre upp i åldrarna ju mindre har man att säga till om? Vi gör ju en kursutvärdering efter varje kurs men det verkar som man inte är villig att ändra på utbilgningen eller kursen endå.
SvaraRaderaMed elevinflytande så får man inte bara med elevernas intresse samt motivation utan det blir roligt när man valt ämnen man intresserar sig sig av och vill veta mer av.
Sedan tror jag det är relativt enkelt att interpretera detta i undervisningen. Det är det som jag tror man försvårar mycket för sig själv. Genom att göra det till en rutin och involvera samt interpretera dem i undervisningen så kan man lyckas.