Vi har även denna veckan diskuterat
boken Den vänliga maktutövarens regim, med fokus hur makten är fördelad
i skolan. När måste man egentligen som lärare använda den makten som man
faktiskt har rätt till i ett klassrum? Ett fall där vi känner att läraren måste
visa “vem som bestämmer” är när eleven inte vill slutföra en uppgift, som t.ex.
ett nationellt prov. Hur gör man egentligen som lärare när eleven inte vill,
men kan klara av uppgiften? Om man som pedagog tvingar eleven kan det bara bli
en ännu värre situation. Vi tror att det är viktigt att visa eleven att det
inte är han eller hon som bestämmer om uppgiften ska bli klar, utan det är
pedagogen som avgör det. Det löser inga problem att bara tillrättavisa eleven
och trycka ner hen, vi anser att det är väldigt viktigt att som pedagog tro på
eleven och visa det för hen. Om man som lärare visar att man tror på eleven,
kan eleven få en knuff i rätt riktigt och gör klart uppgiften. Vi tror att man
behöver lirka mer med vissa elever än andra, det är däremot svårt att veta när
man verkligen behöver sätta ned foten och förklara för eleven om
uppgiften/provet måste slutföras för att kunna uppnå kunskapskraven.
Vi anser att det är viktigt för eleverna
att få vara delaktiga i sin undervisning, däremot måste det vara under rätt
förutsättningar. För att elever ska vilja lära sig och få motivation till att
påbörja och slutföra uppgifter, måste deras undervisning anpassas efter deras
intressen och behov. Ofta kan pedagoger ha förväntingar att varje elev ska
komma till skolan pigga och glada, fulla med motivation. Det som är problemet
är att man lätt kan glömma bort att barnen har en dålig dag och därför inte
vill påbörja eller slutföra sin uppgift. Vad har för tankar om det?
/ Caroline Åreng, Lidköping
Spännande inlägg med mycket intressanta funderingar. Jag fastnade vid frågeställningen..Hur gör man egentligen som lärare när eleven inte vill, men kan klara av uppgiften. Detta är ett dilemma som man som pedagog då och då stöter på, här tror jag det är otroligt viktigt att man har god kännedom om sina elever och vet hur man skall agera för att nå målet. Eleven skall motiveras till att genomföra uppgiften och visa sina kunskaper. Vilken nöt att knäcka!
SvaraRaderaMin personliga åsikt är att det är väldigt individuellt hur man arbetar i liknande situationer som beskrivs.
Har barnet en dålig dag som du skriver kan det i vissa fall vara läge att ta nya tag en annan dag men samtidigt i mina ögon viktigt att påpeka vikten av att man slutför de uppdrag man ges.
Verkligen intressanta frågor! Det finns nog inga rätta eller fel svar, men jag tror också att man behöver känna sina elever. Vissa barn kan behöva morötter, andra kan behöva uppmuntran. En del kanske kan få dra benen efter sig en dålig dag för att sedan komma tillbaka med racerfart dagen efter. Jag funderar också på hur man gör i matsalen, när barnen inte äter tillräckligt. På min VFU var det en pojke som var väldigt svår att motivera att till att äta, speciellt för mig som inte kände honom. Hans lärare hade däremot sett detta beteende innan och pratade med föräldrarna för att få en kompromiss om hur man hittar motivationen. Samma regel kan funka med skolarbetet, att ha ett nära samarbete med hemmen och att se till att det som inte blir gjort behöver på något vis blir redovisat i framtiden. Samtidigt vill man inte ge barnen piskor i form av att ta hem skolarbete, det lär ju knappast öka motivationen...
SvaraRaderaJag håller med er om att man kan inte tvinga en elev till att göra klart exempelvis en uppgift. Jag tror att det är viktigt att man som lärare har en diskussion med sina elever. Varför gör vi exempelvis nationella proven? Vad syftar de till? Motivationen måste komma ifrån eleverna själva, det är inget som man som lärare kan tvinga fram. Dock kan man använda olika strategier för att locka fram motivationen :) Sen kan jag tänka att om en elev har en dålig dag där hen inte sovit bra eller ätit bra så fine. Då kanske hen inte behöver göra klart uppgiften just där och då. För det blir ändå inget bra slutresultat och i värsta fall kanske man istället får en elev som inte vill komma till skolan överhuvudtaget.
SvaraRaderaEtt intressant inlägg med områden som jag tror dyker upp mer eller mindre för varje pedagog. Som många forskningsstudier har visat så är motivation en ytterst viktigt del till att elever lyckas och klarar av skolan. Den absolut största motivationen till eleverna tror nog jag är att de får veta varför och till vilken nytta de ska göra uppgifter och arbeten i skolan. Sedan så tror jag att man måste ha elevekännedom som pedagog för att i vissa fall kunna se emellan fingrarna om det är någon uppgift som en elev inte vill göra, varför vill den inte det, kan den visa sina kunskaper på något annat sätt eller vad måste jag tänka på när jag arbetar med eleven så,att denne kan ta till sig min undervisning. Jag tror också att man inte får vara för inriktad på att göra samma med alla elever och är det en eleve som inte vill göra en uppgift ena dagen så ska jag inte tvinga den göra exakt likadant nästa dag utan då kanske anpassa uppgiften elle bara presentera den på ett annat vis .
SvaraRaderaIntressant inlägg där jag fastnade vid er frågeställning. Vi vet alla hur en "dålig" dag kan se ut i våra live eller på jobbet. Jag tror att de flesta av oss glömmer bort att även barnen är individer och kan ha "dåliga" dagar. De är inte mer än människor och vi måste lära oss att se dem utifrån ett elevperspektiv men samtidigt ur ett hälsoperspektiv. Vi pratade mycket om hälsa på närträffen sist i Karlstad och att en elevs hälsa är viktigt för att kunna nå framgång med sitt skolarbete. Mår man inte bra så orkar man inte lösa de uppgifter som läggs på ens bord.
SvaraRaderaVi måste lära oss att se eleverna för att kunna uppmärksamma "dåliga" dagar. Genom att vi ser dem när de inte har en bra dag så kommer vi att vinna deras förtroende vilket är en bra väg att gå i en lärande relation.
Bra inlägg.
SvaraRaderaPrecis som din frågestälning tar upp så kan barn ha dåliga dagar precis som oss vuxna. Jag iallafall känner inte motivation till mycket när jag har en dålig dag och vi kär ju ut att alla är lika värda och har samma rättigheter och det innebär ju att barn också precis som oss vuxna har rätt till en dålig dag.
Jag brukar göra som så att om jag har en elev som visar att hen inte vill arbeta eller ser nedstämd ut så brukar jag fråga om allt är bra och sedan prata med hen om det. Vissa gånger har hen vart trött och en annan elev kanske har bråkat med mamma/pappa på morgonen. Jag brukar inte göra så stor grej utav det utan låter elevern vara och under samtalet brukar vi komma överrens om att hen kan arbeta hemma eller ta igen det på studiestödet. Oftast med barn så kanske de är ledsna arga en stund men det går också att få de att tänka på andra saker och det är inte ofta man ser ett barn ha en dålig dag hela dagen som tur är :-)/ Georgette
Intressant inlägg och jag håller med att man kommer ingen vart med att tvinga någon till något. Utan det gäller att bygga upp ett förtroende och visa att man bryr sig. Med engagemang som lärare klarar man sig långt och jag tror att det även går att övervinna elevernas "dåliga" dagar om relationen elev lärare bygger på ömsesidig respekt.
SvaraRaderaIntressant och bra att ni lyfter en sådan fråga som är mycket vanlig idag i skolan!
SvaraRaderaJag tror vi lätt glömmer bort att barnen faktiskt kan må precis som vi ibland också. Jag kommer ihåg från min VFU att jag hade ett barn som det syntes väldigt tydligt på när det hade varit lite jobbigt på morgonen med föräldrarna. Hela dagen blev förstörd och hon ville varken jobba eller gå ut på rast. Det som var bra var att min handledare hade mycket bra kontakt med barnens föräldrar. Antingen kunde föräldrarna vid lämningen säga att det var lite stökigt på morgonen med barnet eller skriva i kontaktboken. På så sätt visste min handledare att idag kanske inte just den här eleven är så glad, på bra humör eller arbetsvillig. Det tyckte jag själv var ett mycket bra sätt att jobba på!
För att besvara din första fråga hur man ska göra med de barn som kan men inte vill göra klart uppgiften så tror jag som ni andra har skrivit tidigare, att lyfta fram elevens positiva sidor. Att exempelvis säga "Du som kämpade så bra igår med den här uppgiften du kommer fixa det idag med". Stärk eleven och förklara att det här är något eleven faktiskt är bra på.
Jag håller med många ovanstående att det inte finns ett rätt eller fel när sådana situationer dyker upp. Däremot är det viktigt ATT man ser att det sker, och att man reagerar och bemöter eleven som lärare. Detta kan ske på många olika sätt och måste enligt min förståelse bedömas på nytt i varje situation. En lärare som arbetar med samma elevgrupp dagligen lär känna individerna rätt väl, och man märker snabbt vilket som fungerar för vilket barn. Vissa barn klarar inte av att bli tillsagda "på skarpen" överhuvudtaget, andra barn "behöver" nästan det för att avsluta moment. Jag håller på och tänker mycket på arbetsglädje, motivation och lust. Att man hittar arbetssätt som stimulerar eleverna. "Hörni, det är öppet hus snart, ska vi inte skapa lite saker som era föräldrar och andra klasskompisar känner sig jättestolta över när de ser att ni har gjort det?" och så vidare. Skapa meningsfullt och lustfyllt lärande, men att inte heller glömma bort att påpeka att vissa moment i skolan är viktiga och man behöver ibland göra klart saker. Att lyfta elevens bra egenskaper som många av er innan mig redan var inne på, och ett personligt och individuellt förhållningssätt är nog nyckeln många gånger.
SvaraRaderaUnder vfu så var det en elev som inte gillade att gör NP och som jämt krånglade. Det blev så att läraren innan NP hade pratat privat med denne elev och förklarat väldigt kort, med väl valda ord för att inte tappa fokus men för att ändå poängtera det viktigaste, varför det var så viktigt att NP blev gjort. Blev det inte det så blir det ju konsekvenser.
SvaraRaderaEleven gjorde halva NP utan problem men sen tog orken slut tyvärr. Läraren satt så gott hon kunde vid denne elev för att tyst coacha och ge stöd. Eleven tog sig igenom provet lyckligtvis men det hade tydligen hänt att det inte gjorde det ibland. Jag kan då tycka att som lärare har man gjort allt man kan , man har pratat, förklarat och stöttat upp.. sen ligger ansvaret hos eleven.
Väldigt viktigt som många skriver att fokus ligger på att lyfta fram elevens styrkor då de så lätt fäster sig vid det negativa : JAG KAN INTE!!. oj så sorgligt vanligt att höra.
Men när ska man utöva makt då?
Jag resonerar som så att du alltid utövar någon form av makt den är bara olika i styrka och det är situationsbundet. Bråkar några- stark makt. Någon som drar fötterna efter sig- svag makt/lirkning osv.
Allt är relativt men något jag nyligen själv insett, som satt långt inne, är att vi är inte deras polare eller bästa vän. Vi är deras lärare. Absolut att vi lyssnar på dem och hjälper dem på glada vänners vis osv men i slutändan är vi deras lärare som ska hjälpa dem att få betyg och få ett värdigt liv.
Tycker absolut att eleverna ska få vara delaktiga i undervisningen, men det är viktigt att de vet vem som bestämmer i klassrummet. Det är viktigt att läraren fortfarande är en auktoritet. Tyvärr känns det som att detta försvinner mer och mer. Respekten för lärare och vuxna i allmänhet håller på att försvinna. Vad det beror på är en diskussion i sig. Min känsla är att elever/ barn idag ger upp för lätt. De är inte vana vid motgångar eller att det blir jobbigt. Kan vara en konsekvens av "curlingföräldrarna".
SvaraRaderaPersoner med makt på ett eller annat sätt har ju även makten att bestämma hur den ska användas. En lärare har en stor makt över eleverna men kan välja hur den ska nyttjas. Tvång finns hela tiden i skolan, nästan allt är styrt. Jag tror att man med en stor kännedom om sina elever förstår vad som fungerar eller inte. Med vissa fungerar det att få större frihet, andra behöver en morot och andra kanske behöver lite "hot" om betyg. Men som lärare tror jag att de flesta känner av vad som fungerar med just sina elever.
SvaraRaderaJag tror att vi ibland kan använda oss av den makten men inte alltid. Ibland måste vi lirka, lirka lite till och lirka igen. Precis som ni skriver kan man inte trycka ner eleven i golvet för att få denne att prestera, ibland är gäller det att först bygga en god relation innan eleven kan prestera. Jag har sett den här problematiken särskilt i ämnet matematik. Elever har kunskapen men inget självförtroende utan gissar hej vilt utan att tänka efter eftersom att denne inte tror att den kan ändå. Då är det viktigt att bygga relation, puscha och hjälpa eleven att bygga självförtroende, men det är inte alltid lätt.
SvaraRaderaJag håller med Anna att vissa elever klarar av större frihet medan andra inte gör det, det är en svår balansgång och man måste hela tiden känna av eleverna och situationen. Självklart ska eleverna få vara delaktiga men det gäller att känna av så att situationen och klassrumsklimatet är det rätta vid just det enskilda tillfället. /Sandra Karlskoga
Just detta ämnet är ju riktigt svårt. Har man rätt som pedagog att tvinga någon till att slutföra ett nationellt prov? Om jag inte minns fel kan vissa anpassningar få göras till dessa vid speciella behov. Kanske är det så att eleven hellre vill göra provet i en mindre grupp. Med tanke på att man gör dessa prov i trean så gissar jag att man lärt känna sina elever så pass bra att man kan förutspå hur eleverna kommer förhålla sig till proven. Vet man sedan innan att en eller flera elever tappar motivationen efter ett tag så kanske det kan vara värt att dela upp provet i mindre delar som eleven kan göra i olika omgångar. Dessutom tror jag att man ska förbereda eleven så mycket man kan innan. Förklara exakt hur situationen kommer se ut så att inte allt känns som ett främmande moment för eleven.
SvaraRaderaJag håller helt klart med er om att det är svårt att veta när man ska sätta ner foten, och kanske framförallt, på vilket sätt ska man göra det? Tänker att det finns så mycket som kan förvärra situationen, både då man är ”hårdare” eller ”mjukare” i tonen.
Så många bra frågor! Det är alltid viktigt att vi känner våra elever så att vi vet vad som funkar för dem, för det är helt säkert att olika saker fungerar på olika elever. När det gäller motivation till att påbörja/avsluta uppgifter tror jag att att vi måste öka elevernas självförtroende. Det finns såklart yttre motivation, men jag tror att den inre motivationen påverkar mer och därför måste vi börja med vad eleven känner för uppgiften. Det är viktigt att vi förstår varför eleven inte vill göra den. Det kan såklart beror på en dålig dag, för det har ju alla. Men då måste vi visa eleven att vi ser, hör och förstår att det är jobbigt just nu. Förhoppningsvis ger det sig senare på dagen och man kan ta uppgiften då.
SvaraRaderaJag håller med Lisa och det ni andra varit inne på att man inte kan`tvinga´ eleven med sin makt. Då tror jag att man bränner det förtroende eleven hade. Har man skapat en god relation till sina elever så är det som ni andra säger möjligt att veta hur man kan göra med sina olika elever. Har man en god relation med sina elever så följer de för att de har förtroende för dig.
SvaraRaderaHär blir som alltid i klassrummet: lika blir inte rättvist. Man måste kanske bryta ner, anpassa eller ta en annan väg med vissa elever. Kan eleven gå iväg och göra provet med någon annan? Kan vi göra det en annan tidpunkt? När har eleven mest fokus, på morgonen, efter lunch?
Det finns möjlighet till anpassningar även på Nationella prov och som min LLU resonerade:
- Jag vill att alla känner att de lyckades på provet, om så att de `bara´ lyckades lära sig något nytt(eleven kunde inte momentet på provet), så jag tar det som ett lär tillfället och stöttar eleven rätt. OBS! Viktigt! Detta noteras sedan i provet noggrant.
Intressant inlägg!
SvaraRaderaHåller precis med om att man lätt kan glömma att eleverna är levande människor precis som vi. De är inga robotar som skall vara "perfektta" varje dag. Tror att man måste vara öppen och inse att barnen faktist kan ha dåliga dagar, sovigt dåligt eller kanske helt enkelt haft en dålig start på dagen och detta kan i sin tur påverka undervisningen.
Vi kan aldrig tvinga våra elever att arbeta, men vi kan alltid försöka att motivera dem till max!
Mycket intressanta och bra inlägg!
SvaraRaderaSom ni alla säger att skapa en god grund som att lära känna eleverna så att man kan "trycka på rätt knapp" till rätt person för att hantera olika situationer. Tycker att ett samarbete med de andra lärarna och föräldrar är bra, där kan man få information som man inte vet om som kan hjälpa till för att hitta de små lösningarna till att skapa ett intresse som kan motivera eleven. Samarbetet med föräldrarna tycker jag avgör väldigt mycket om hur t ex elevens morgonen har varit och av det kan påverka resten av dagen. Men att skapa ett förtroende och att bygga upp elevens självförtroende hjälper till väldigt mycket på vägen är väldigt viktigt.